Snake on a rock

Lördag 28/7: Provade milspåret på Tuggelite. Gick tungt de första kilometrarna, tunga ben och värk i knän, ben, axlar och nacke. Det blev lite bättre när jag kom in i skogen efter cirka 4 km. När jag var uppe på åsen där man springer på berghällar i 6-700 m så låg det plötsligt en huggorm utsträckt framför mig. Jag fick göra en kraftansträngning och sträcka ut steget rejält för att inte trampa i farlig närhet av ormen. Jag lyckades komma förbi den och vände mig inte om för att se om den högg efter mig. Adrenalinet pumpade ut i kroppen och jag fick en rejäl kick. Sedan ängnade jag resten av rundan åt att intensivt studera marken framför mig. Faktiskt första gången jag ser en huggorm i spåret. Tiden? 55:40.
På kvällen avnjöt jag Simpsonsfilmen. Rekommenderas varmt. Betyg: LLLL

Oops I did it again...

Cyklade till jobbet idag alltså. Det gick lättare denna gång trots motvind både på morgonen och kvällen. 62 km cykel varav 31 på eftermiddagen. Sedan direkt till Tuggelite för fotbollsträning: Styrkepass + 5,5-km (i och för sig lätt jogging eftersom jag höll kön). Får nog bli vilodag i morgon.

Working Class Hero

Provade gymmet på jobbet för första gången på onsdag kväll. Körde rygg, nacke och lår i 50 min. Få se om jag kan öka frekvensen från cirka 4 gånger per år till något mer...

SISU revisited

Ny attack mot 5-km slingan på Sisugården måndag kväll. Först ett uppvärmningsvarv på 1600m-slingan sedan ett varv på hinderbanan. Benen kändes sega från början och uppförsbackarna blev tunga. Precis när jag kom till platsen där 10km-spåret ansluter kom det en annan löpare från milspåret och la sig bakom mig. Då fick jag nya krafter och ökade tempot. Farten ökade succesivt och jag kämpade som en galning för att hålla undan. Tillslut gick han upp jämsides och vi sprang jämsides till uppförsbackarna vid 4 km. Då tog orken slut och han fick en lucka på 50 meter. När jag hade pressat mig uppför mördarbacken såg jag att han gick ett par hundra meter framför mig. Detta sporrade mig och jag ökade tempot igen. När han vände sig om och såg att jag närmade mig så började han springa igen häll avståndet på cirka 100 m fram till mål. Tiden för mig på 5km-slingan blev 27:50. Ok. Jag avslutade med ytterligare ett varv på hinderbanan.

Christer Sjögren...

...hette konfirmationsprästen som A. hade. Konfirmationsgudstjänsten skedde i Masthuggets kyrka.

Stumma ben?

Nej, inte särskilt. Lite träningsvärk i vänster vad annars känns det bra i benen efter cykelturen. Var ute och gick 7 km onsdag kväll. Vilade hela torsdagen. Få se om det blir en kort tur i kväll.

Målat och klart

Ett av sommarens mål är uppnått!!! Att cykla fram och tillbaks till jobbet en dag. Låter kanske inte så svårt men sträckan tur och retur är faktiskt 62 km. Jag var rejält sliten sista milen. Kändes inte som jag skulle kunna köra 4 sådana vändor till samma dygn (Vätternrundan=300km). Ändå har jag cyklat vätternrundan en gång, men då hade jag cirka 40 mil i benen. Skulle jag göra denna vända en eller två gånger i veckan fick jag nog bra träning. Få se om det blir någon mer gång.

Allt har sin förklaring...

Stannade till i Göteborg efter England och spenderade några dagar där. Var bland annat på Liseberg och provade nya attraktionen Uppsvinget. Killade rejält i magen vid vändningarna. E. vann en stjärnvist på centerhjulet - 5 kg centerrullar!
Vi tittade även på matchen Blåvitt-Helsingborg. Nu förstår jag varför svenska lag inte lyckas i de internationella cuperna utan slås ut av lag från stora fotbollsländer såsom Nordirland, Irland och Slovakien.
Helsingborg försökte inte ens spela fotboll eller anfalla. Efter 30 sekunder spel hade IFK gjort avspark, spelat sig fram på högerkanten och haft ett farligt skott tätt utanför stolpen. Sedan tog det 25 sekunder för Daniel Andersson i HIF målet att ta bollen, lägga rätt den, ta sats och sedan göra en inspark...detta gjorde han konsekvent hela matchen. Uppskattningsvis gjorde han 10 insparkar plus ett antal utsparkar och ett par frisparkar. Jag överdriver inte om 7-8 minuter av matchen gick åt att titta på när Daniel Andersson skulle sparka till bollen. Jättekul. Betänk att en biljett till en Allsvensk match på Ullevi kostar i snitt cirka 150 kronor så kostade det ungefär 13 kronor att se D.A in action (Not...). 0-0 någon? När sedan resten av laget är totalt ointresserade av att försaka vinna matchen och bara försöker hålla 0-0 blir det inte mycket till underhållning. Skanadalöst enligt min mening. Vill inte HIF vinna guld i år? Varför inte gå för seger i varje match? IFK försökte åtmistone men kunnandet stod inte i paritet med viljan denna gång. Hur ska HIF någonsin kunna gå ut och vinna matcher mot kvalificerat motstånd om de inte ens försöker vinna borta mot blåvitt på Ullevi. Det var det fegaste jag har sett på länge. Är detta normen för hur svenska elitlag uppträder på bortaplan kommer vi inte att få se ett svenskt lag gå långt i någon internationell cup på många, många år.

Motionsspåret revisited.

Inget ont som inte har något gott med sig. Efter magsjukan i London försvann aptiten några dagar och magsäcken måste ha krympt. Jag äter inte alls lika mycket just nu - hoppas det håller i sig. Har faktiskt gått ner ett par kilo, vågen stannade på 82,4 i lördags!
Sprang en 45-minuterstur på torsdagsförmiddagen, kändes bra i cirka 25 minuter. Tog en 5km-slinga på fredagsseftermiddagen, börjar få upp farten lite. Vilodag på lördagen.
Körde 3 stycken 2 km-intervaller på söndagen. Ska försöka cykla till jobbet någon dag denna vecka - 30 km enkel resa...

Go west!

Hemma igen efter drygt en vecka i England. Inte mycket motionerat där inte. Vi hade hyrt en bil och kuskade runt på Isle of Wight. Trevlig liten ö med mycket att se på. Halvdåligt väder dock, sämsta sommaren sedan 1914 sas det. Ett dopp i havet blev det i alla fall. + 20 °
Veckan avslutades i London där jag och E. blev magsjuka. Vi repade oss tillräckligt för att se musikalen Spamalot och besöka Wembley i alla fall. Det var dagen inan Live Earth-galan så allt var avspärrat och det var vakter och poliser överallt. Vi gick ändå upp till ingångarna för att fotografera. Tur att man inte är mörkhyad: Bredvid oss stod en färgad man i 25-30 årsåldern och tog kort med sin mobilkamera. Då smyger det upp en polisbil bredvid oss, bilen stannar och två poliser kliver ut. De frågar den mörkhyade mannen vad han gör där och varför han tar kort. Oss bryr de sig inte det minsta om. Vi drar oss diskret iväg och går därifrån, jag vänder mig om och ser att killen blir kroppsvisiterad. Undrar om han fick tillbringa natten i häktet också?